Kalmar

Längtar lite till Kalmar nu. Inte för att jag bråkar med föräldrarna utan för att de två går runt och små gnabbar hela tiden. Så hamnar jag lite där mittimellan. Men det är väll så det är när de är vana vid att vara ensamma. När jag kommer hem sen i sommar så är lillebror också här, så då blir de kanske lite lättare.

Suck...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0