Svensk syndromet!

En sak som har kommit upp ett antal gånger under min levnadstid i Kalmar är detta med den svenska artigheten. Vi säger ju alltid ursäkta och förlåt, fasst det kanske inte ens var ens fel, det är liksom bara en vana. Och detta med Tack! Vi svenskar är nog tack missbrukare.

person 1-Varsågod här får du din växel!
person 2-Tack så mycket
1-Tack för tacket
2-Nej, men det är du som ska ha tack!
1-Tycker du verkligen det? Tack så mycket!
2-Ingen fara! Bara trevligt :)
1-Tack tack
2-Ha en bra dag!
1-Tack desamma!
2-Tack så mycket
1-Hej då!
2-Tack och hej!

Kanske lite överdrivet men det ni får hålla med om att det är inte jätte långt från sanningen!

Sen kan man må dåligt om man inte tackat! (Gör det själv ibland, erkänner) Men man gör inget åt det om det är för sent! Nej, absolut inte! Man vill ju inte skämma ut sig på något sätt! Så om person 2 i konversationen ovan har gått ut ur affären och känner att han/hon sagt ett tack för lite så går han/hon knappast in igen och expediten springer inte ut igen, utan man mårlite dåligt i sin ensamhet.

Så för att jag ska må lite bättre: Tack till alla som sa grattis på födelsedagen, Gott Nytt år och God Jul till mig som jag inte sa detsamma tillbacka eller tack till! Så, mitt hjärta känns helt plötsligt mycket lättare :)

(Bara så att ni vet att om man söker på ordet tack på Googles bildsök så får man över 2 miljoner träffar)

image256

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0